Svensk ordbok 2009, webbversion
verb bröt brutit, pres. bryter
bryt·er1träffa kraftigt och övergå till skum
vågorna bröt sig mot klippanbryta sig (mot ngt)sedan 18422vara olika (och inte passa ihop)
psykol.färgerna bryter sig mot varandra○ofta äv. (om åsikter o.d.)vara mycket olika (och svåra att jämka samman)
uppfattningen om Napoleon bryter sig bland historikerbryta sig (mot ngt)sedan 1821