Svensk ordbok 2009, webbversion

bry`ta sig verb bröt brutit, pres. bryter bryt·er1träffa kraftigt och över­gå till skum vågorna bröt sig mot klippanbryta sig (mot ngt)sedan 18422vara o­lika (och inte passa i­hop) psykol.färgerna bryter sig mot var­andra○ofta äv. (om å­sikter o.d.)vara mycket o­lika (och svåra att jämka samman) upp­fattningen om Napoleon bryter sig bland historikerbryta sig (mot ngt)sedan 1821